294
10 Den tidens Eau de Cologne. Sannolikt kom namnet agua de ángeles däraf, att till beredningen användes örten Angelica, och detta namn missförstods såsom änglaört.
11 Här förekommer i spanskan ett oöfversättligt tillägg: de där små baljorna äro för trånga för honom, och penantes búcaros. Dessa búcaros voro ett slags mycket dyra krus af orientalisk lera, som, när den vardt fuktig, spred en fin vällukt; de hade vanligtvis trång hals, och, när den var så träng att den endast droppvis gaf vätskan sig, kallades de penantes eller penados (besvärliga). Don Quijote med detta uttryck åsyftade ironi förefaller nästan att hafva blifvit fram alla endast af Sanchos tal om änglavatten, för hvilket ju möjligen sådana krus kunde lämpa sig.
12 Tjufvar och andra missdådare (däribland i äldre tider äfven sådana, som ej voro skyldiga till värre brott än att hafva gift om sig,) bestraffades ofta så, att deras hår klipptes på kryss, d. v. s. icke ordentligt, utan med stora skåror och hugg.
TRETTIOTREDJE KAPITLET.
Om det ljufliga samtal som hertiginnan och hennes tärnor hade med Sancho Panza, hvilket väl är värdt att läsas och begrundas.
Historien berättar vidare att Sancho denna gång icke tog sig någon middagslur, utan att han, för att uppfylla sitt löfte, efter slutad måltid begaf sig till hertiginnan; och denna, som fann ett stort nöje i att lyssna på honom, befallde honom att sätta sig på en låg stol bredvid henne, ehuru Sancho af idel artighet icke ville sätta sig; men hertiginnan sade till honom att han skulle sätta sig såsom ståthållare, men tala såsom vapendragare, ehuru han redan för hvilkendera som helst af dessa båda sysslor förtjänade att intaga själfva den store hjälten Cid Ruy Diaz’ stol. Sancho drog ödmjukt ned hufvudet mellan axlarna och satte sig, och alla hertiginnans tärnor och fruar omgåfvo honom, under djup tystnad och spänd förväntan att få höra hvad han skulle säga; men hertiginnan var den första som yttrade sig, och detta på följande sätt: »Nu, då vi äro ensamma här och ingen hör oss, skulle jag önska att
