Sida:Chefen fru Ingeborg 1952.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

CHEFEN FRU INGEBORG

ting mera infamt? Varken moral eller vänskap har någon betydelse för en modehandlerska. Jag har sett Axeline i hennes nya hatt. Den kommer från dig, från min bästa väninna. Den klär henne. Nåväl, om en hatt klär Axeline och gör henne nästan vacker, så innebär det en förfalskning. Ty hon är av naturen ful, förfärligt.

Axeline, en annan stor skådespelerska, brukade intrigera mot fru Koerner och lyckades någon gång beröva henne en roll. Hennes anmärkning var sålunda berättigad men åhördes varken av fru Balzar eller hennes kontorschef. De stredo alltjämt, ehuru tysta, om hatten. Och fru Koerner fortsatte:

Modehandeln bör räknas bland de samhällsskadliga näringarna. Så länge dess kundkrets bestod av en handfull förnäma damer, kokotter, skådespelerskor, hade den ingen betydelse. Men i våra dagar, då alla töser uppifrån kungadottern till torparflickan ägnar fyra femtedelar av sina tankar åt modehandeln, har den betydelse. Den har renodlat och förfalskat den ursprungliga naiva pyntlusten. Den har upplöst och förvanskat kärleken. Förr i tiden var kärleken en känsla mellan tvenne människor. Nu är den en känsla mellan en människa och hennes utseende. Detta har modehandeln åstadkommit. Den och dess utövare bära på en mäktig skuldbörda. Du, Ingeborg Balzar, du nuckigt klädda, kyliga kvinna, just du har gjort kärleken flack och fånig, ljum, lam, lessam, ytlig och ytterst ointressant, kall, konstlad och kuslig.


Fru Ingeborg sa:

Andersson, jag — kan — icke — besluta mig. Det är ändå en stor affär, det gäller mycket pengar.

Herr Andersson tuggade sitt vita skägg, han grinade ett löje av medlidande, förakt och kärlek. Så drog han sig sakta

2 Bergman Chefen fru Ingeborg17