Sida:Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning 1746.pdf/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
83

nästan oöfwerwinneligt, med mindre thet, genom en långsam Belägring, måste ge sig.

På thetta Bahus-Slott, hwaräst fins, jämte Kyrcka för Guarnizonen, en öfwermåttan skiön med stadigt friskt rent upswällande watn öwertäckt Brunn, huggen uti hårda hälleberget helt diup, så at ther aldrig tryter watn i Belägrings-tiden, äro för Lifstids-Fångar ock andra stora Missgärnings-Män, som ther hålles fångne, bland andre mörke arrester, 2ne stycken, som kallas Fars-Hatt ock Mors Mössa, tijt the sänkas ned lik som i en diup afgrund, hafwandes til gålf Järn-Galror at gå ock ligga på, hwar under är ock ett stort diup, hwilket wäl emottager alla theras excrementer, men kaster sen ifrån sig en olidelig Luckt ock Stanck, så at the arme Delinquenter wilja helre dö, än ther bli liggandes något Dygn, sen längre, hwarigenom ock många bringas til en san Bekännelse, Bättring ock Omwändelse, ther the eljest intet kunna bringas til rätta.

Emellan Staden ock Slottet, dock på samma Grund ock Holme, ha Landshöfdingarne öfwer Bahus-Län altid haft sitt Cantzelie sen Landet blef Swänskt, tils Gouverneuren ock Ammiralen Siöblad blef Landshöfdinge, tå han för Flottan skuld måste flytta til Giöteborg ock tillika såsom Öfwer-Commendant se Fästningswärcket til godo, som tå war mäst i arbete med Skantzarne Giöta Leijon ock Cronan, samt Sten-Murarne omkring hela Staden utom Krut-hwalfwen ock Portarna jämte nya Wärfwet, hwar efter Landshöfdingen ther stadigt haft sitt Säte.

Then förste Landshöfdingen war Harald Stake, sen Landet blef Swänskt 1658, ock war ther en

F 2