Sida:Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning 1746.pdf/369

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

342

Humbla, thet goda här warande Hushållerskor practicerat ock betient sig af til Arbets-Folcket.

Thenna Tiörning (som ock kallas Pors) wäxer på ett slags Stiälckar, likasom grofft Liugn. Om Wåren plockas Tiörningen med thess små knoppar af Stiälckarna, til utseende såsom små späda Furu-kottar, hwilka om Sommaren utspricka effter theras Art ock Natur, ja liksom blomstras, hwarpå om Hösten then samma wisar sig i små trinna Frö, hwilka kallas Pors ock drickat ther af, som blir grufweliga starckt ock brukas allenast af fattigt Folck, kallas Pors-Öl.

Könne-Å har sin utgång från Korn-Siöen, som på wissa Ställen skiljer Krokstads-Sockn från Nafwerstads-Sockn samt Töfftedals-Sockn på Dal från Nafwerstad uti Öster ock Nordost. I thenna namnkunniga Kiönne-Å är allenast en Såg-Qwarn, merendels förfallen, löpandes Norr ut igenom Långewalds-Älfwen, belägen mitt i Bullare-watnet, hwaröfwer ligger en stor Bro för resande från Dals-Land til Stranderna ock en del Socknens Almoge til ock från Kyrckan, boende på andra Sijdan om watnet.

I samma Långewalds-Ström har Borg-Mästaren i Strömstad Herr Jacob Strömdahl 1740 låtit upresa en kostbar Såge-Qwarn, utan twifwel med god Nytto, men eljest finnes inga Sågar eller Miöl-Qwarnar i sielfwa Bullare-Siöen.

Bullare-watnet är delt uti 2:ne Siöar, thet Södre ock Norre: thet förra har sin Början wid Wass-Änden i Swarteborgs-Sockn ock Foss Giäl ock ändas wid Långewalds-Broen Norr ut 2 Mijlar långt: Thet senare eller Norre Bullare-watnet sträcker sig från Langelands-Älfwen Norr ut til