Hoppa till innehållet

Sida:Chydenius Omständligt svar (1765) med Erinringar och Ödmjukt memorial.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

104

Lübeckarena, skulle sjelf åtaga sig skulden til de däraf flytande oredor.

Men låt oss likwäl för en stund antaga de af Criticus föregifna, och med Kongl. Bref och Patenter bestyrkte orsaker til Myntets utförande utur Riket hafwa warit de sanskyldiga; så ses det hafwa härflutit af det nya Myntets olika förhållande i skrot och korn emot Danska, Lübska och det öfriga Swenska Myntet, och blifwer således et osäjeligt bewis til det Auctor i Källan til Rikets Wanmagt syftar på, nämligen: huru äfwentyrliga dylika Myntnings- och Finance-hemligheter äro för et Rike, där Regenter för några små afsigter och Interessen, genom stämpel wilja lägga et annat wärde på wåra Metaller, än de i sig sjelfwe hafwa, hwilket alt undwikes, då Metallerne efter wigt och halt, ju enfaldigare, ju bättre få nyttjas uti wår Handels-rörelse, efter sitt naturliga wärde, det är sådant, som en fri rörelse sjelf sätter uppå dem.

Hade sådant skedt, så skulle bemälte Konung ej behöft föra en sådan klagan: Då hade den bekante Lübske Doctor Juris Jochim Röder, sedan Carolinerne blefwo slagne i Swerige, ej warit i stånd, utom någon Handel, blott genom Penninge-wingleri, för sin del allena draga ut 229982 st. Caroliner: Då hade wid et enda Danskt och Hollstensk Mynt innom tre år ej kunnat smältas up öfwer 4 millioner Caroliner: då hade icke Plåtar med 20 pro Cents förhögning, och 80 pro Cents förlust för Riket kunnat practiceras til Ryssland, med flere bedröfweliga påfölgder.


§. 62.

Men at öfwertyga Läsaren om de sanskylliga orsakerna til Myntets utförande, och den klagan öfwer folkflyttningar, brist och näringslöshet, som i denna och de följande tide-hwarfwen tycktes blifwa mera grundade, än förr, så behöfwes ej mera, än anföra något af den i dessa dagar utkomna förträffeliga Instruction för den unga Polætus i några Handels-rörelser, som med både styrka och behaglighet äfwen utredt denna sak, då han pag. 6. säger om GUSTAF den I:sta: ”at han begick det Oeconomiska felsteget, at han afskar genom et skadeligt hugg, alla de afsättnings-tåg, som Lübeckarne fästat i wåra Hamnar: hwaraf hän-

de,