Hoppa till innehållet

Sida:Chydenius Omständligt svar (1765) med Erinringar och Ödmjukt memorial.djvu/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

86

Auctor skylles, at han icke anfört en enda sannolik omständighet, som bestyrker, at Product-Placatet gifwit anledning til Monopolier. Hafwer icke Auctor wist, at Exporterne föllo ifrån den dagen och Importerne stegrades, och satte de fattige Bruksägare i förlägenhet, at sälja sina ägendomar til några få förmögna Handlande, som woro deras Förlags-män, och sucka under et odrägeligt ok. Är icke det bewist, at de smärre Stapel-städer, som ej hade hela Skepps-laddningar af Export-waror, de där i Salt-hamnarne woro begärlige, eller nödige Assortementer af andra slags Waror, sattes utur stånd, at nyttja sin Stapel-rätt såsom tilförene, då utlänningar ej fingo mera lof, at med Salt til barlast besöka dem, och utom dess ej funno sin räkning wid, at med andra Waror segla dit, efter som de af dem allena ej kunde afsätta hela Laddningar i sådana Städer.


§. 48.

Men wil du påtageligen blifwa öfwertygadt om Monopolierna, som med Product-Placatets utfärdande woro förknippade, så läs med betänkande, den wid Wattu-Profwet tryckta afskrift af Gross-handlare Societetens inlaga til Magistraten i Stockholm, jämförd med det här efteråt tryckta Memorial af år 1723. Synes icke däraf tydeligen, at Gross-handlare Societeten endast hade sitt afseende (såsom orden lyda) på Commercens ställande på bättre fot, och Köpmans Interesset; men glömde bårt det första och angelägnaste, nämligen, Bärgs- och Landtmans-Interesset.

Societeten drager wäl fram et specieust skäl, at andra Nationer genom det dyra Järn-priset skulle låckas, at uptaga sina egna Järn-werk, och wille därföre, at Järnet skulle bringas til et lägre pris, än hwad det nu kostade; men sådan fruktan war under en fri Handel onödig; ty om utlänningen ej funnit sin räkning därwid, hade han genom Expediter ingalunda budit så högt, ej eller war uti Bärgslagen rum för någon Monopolisk stegring, så länge Expediterne hade frihet, at fara omkring och falka på Järnet hos Bärgsmännerna sjelfwa, jämte wåra egna Handlande.

Under