och comma; på några ställen i slutet af flockarne tre punkter (:·); comma har på många ställen blifvit tillsatt af senare hand. Öfver bokstafven u är stundom af senare hand satt ett märke (” eller v) till skilnad från n. Ehuru skritfel här ej sällan förekomma, hvilka dock kunnat rättas med tillhjelp af andra handskrifter, är texten här i det hela mindre felaktig än i någon annan af de äldsta handskrifterna; och jag har derför ej tvekat att lägga denna handskrift till grund för den tryckta texten; hvarvid ock den omständighet ej varit utan all vigt, ehuru den icke varit afgörande, att samma handskrift hufvudsakligen blifvit följd i den af K. Gustaf Adolf år 1618 stadfästade texten. Skriffel hafva stundom blifvit egenhändigt rättade; stundom hafva misskrifna ord blifvit utplånade eller öfverstrukna; att detta blifvit egenhändigt gjordt, kan endast i de fall vara tydligt, då det rätta ordet blifvit egenhändigt tillagdt. Ofta äro ändringar, stundom oriktigt, tydligen gjorda af senare hand. En sådan ändring, utan jämförelse den betydligaste af alla, förekommer genast i början af Konungsbalken. Det blad (19) som innehållit KgB. 1-3, utan tvifvel med den ursprungliga lydelsen af fl. 2 och 3, har nemligen blifvit borttaget och i dess ställe ett annat insatt, der de nämnda 3 flockarne äro införda med den nya lydelse af fl. 2, 3, som grundar sig på den är 1471 skedda förändring[1]; detta är således skrifvet omkring 100 år senare än det öfriga, men den gamla stilen är med mycken skicklighet härmad; dock äro begynnelsebokstäfverna i fl. 2, 3 större och prydligare än flockarnes begynnelsebokstäfver i den gamla handskriften; öfra hälften af första sidan är prydd med en målning på förgylld botten, hvilken skolat tjena till att fylla rummet, emedan den här insatta fl. 2, enligt den nya lydelsen, ej är fullt hälften så lång som den på det borttagna bladet skrifna ursprungliga texten. De 2 sista raderna af fl. 3 enligt den äldre lydelsen hafva varit skrifna på följande bladet (20), men äro med mycken omsorg utplånade. I anledning af nämnda förändring äro i BB. 22 några ord utplånade och andra af senare hand skrifna i stället; och i RB. 5 äro några ord öfverstrukna[2]. En ännu mycket senare hand af 16:de århundradet har gjort ett litet tillägg i slutet af KgB. 15[3]. Åter en annan hand af 17:de århundradet har vid slutet af KpB. 5 tillagt en anmärkning på Latin[4]. I brädden äro af olika händer i 15:de och merendels i 16:de århundradet tillagda anmärkningar angående textens innehåll, t. ex. vid KgB. 1 Walborgmessz rådstuga, Borgmestere wal. Angående orthographien i denna handskrift må anmärkas att a ofta förekommer i stället för æ t. ex. a, ar, aru, batri, frandhom, fulsare, harra, siax, tra &c., och någon gång för e, såsom balkanom, alla (dat. f); likaså e för a, t. ex. anners, asyne witne, enne, henne, manne, mællen, senest &c.; o för ö, t. ex. bote, edzorit, foras , myodh, soner, thom &c.; y för i, t. ex. enskylt, hyt, mykyt, myödh, syin, tyio, tyma, vty &c.; o för a, t. ex. fangoman, hono, nokro,
