Sida:Coeffurer-1781.djvu/11

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

ifrån sjelfva pannan eller hår-fästet, til yttersta punkten af paruren. Ännu anses det för godt, at den ena sidan af hufvudet icke bör äga en aldeles noga likformighet med den andra. Symetrien undvikes ofta, at lämna smaken et så mycket friare utrymme.

Ehuru den ädlaste och främsta delen fordrar den yttersta sorgfällighet, så bör den motsvarande icke vårdslösas. Äfven som toupeen behöfver sin modell, och anordnas med största omsorg, så böra nack-håren jämkas efter nyaste upfinning. Huru angelägit at chignonen tilskapas så yfvig, bred och djupthängande, som hufvudets och halsens proportioner medgifva. Den finner än konstigt flätad, än artigt fördubblad, än åter midt på med band omknuten. Merendels förhöjes dess vackra utseende af de i granskapet varande låckar, och af de flere hänglar eller corneter, hvilkas antal, längd och bredd icke ännu kunna med visshet determineras.

Det är i sanning ogrundat, at alla forntidens bruk och sedvanor blifvit bortbytte och förvandlade. Hattar, desse frihetens och oskuldens uråldriga prydnader, äro ännu icke förkastade, och det vore ganska olyckligt om de någonsin skulle blifva det. De omgärda en skönhets fägring, och göra den samma så mycket mera rörande. Blygsamheten finner vid dem sin fördel, och under deras skygd lämnas så goda tilfällen för stulna blickar. Måtte