― 182 ―
grad liknade en orubblig lordkansler, kunde då och då, när texten tycktes fordra det, komma med ett avbrott eller par, såsom »hör!» eller »nej!» eller »ah!», vilket alltid var en signal för mr Dick (en äkta ledamot från landet) att livligt instämma i samma rop. Men mr Dick blev under sin parlamentariska bana anklagad för så många felsteg och ställdes till ansvar för så förfärliga följder, att han stundom blev helt ängslig till sinnes. Jag tror att han rent av började frukta att han hade gJlort något som gick ut på att tillintetgöra den brittiska konstitutionen och störta landet i fördärv.
Mången, mången gång fortsatte vi dessa debatter till dess urvisaren pekade på midnatt och ljusen brunno ned i piporna. Resultatet av den goda övningen blev det, att jag så småningom började hålla så tämligen jämna steg med Traddles, och jag skulle ha känt mig fullt tillfredsställd, så framt jag hade haft den ringaste aning om vad mina anteckningar betydde; men då det blev fråga om att läsa vad jag hade skrivit, kunde jag lika gärna ha skrivit av de kinesiska inskrifterna på en ofantlig samling telådor eller de förgyllda skrivtecknen på porslinskrukorna i ett apotek.
Här fanns intet annat att göra än vända om och börja från början igen. Det kostade på, men jag vände det oaktat om, ehuru med tungt hjärta, och började att med strängt arbete, metodiskt och med en snigels långsamhet åter vandra den tråkiga väg jag hade tillryggalagt, i det jag stannade för att omsorgsfullt undersöka varenda punkt på vägen och gjorde de mest förtvivlade ansträngningar för att lära mig känna igen dessa lömska tecken vid första ögonkastet, varhelst jag stötte på dem. Jag var alltid punktligt på kontoret och likaledes hos doktorns, och jag arbetade verkligen, för att begagna ett vanligt uttryck, som en åkarkamp.
En dag, då jag som vanligt gick till Commons, såg jag mr Spenlow stå i porten med en mycket allvarlig uppsyn och tala för sig själv. Som han ofta klagade över smärtor i huvudet — han hade av naturen en kort hals och jag tror att han begagnade för mycket stär-
