― 28 ―
Jag lovade det, och han tog på sig sin överrock, tände sin cigarr och gjorde sig i ordning att gå. Då jag såg att det var hans avsikt, tog även jag på mig min överrock (men tände icke min cigarr, ty jag hade fått tillräckligt av den sorten för en tid bortåt) och följde honom ända ut till landsvägen, som den tiden var mycket enslig och dyster om aftnarna. Han var hela tiden vid det livligaste lynne, och då vi skildes och jag stod och såg efter honom, där han gick så raskt och muntert hemåt, tänkte jag på det yttrande han haft: »Rid över alla hinder och vinn målet!» och önskade för första gången att jag haft något värdigt mål att söka vinna.
Då jag klädde av mig i mitt rum, föll mr Micawbers brev på golvet. På detta sätt erinrad därom, bröt jag sigillet och läste följande. Det var daterat en och en halv timme före middagen. Jag vet icke rätt huruvida jag nämnt, att mr Micawber, då han befann sig i någon särdeles förtvivlad kris, begagnade ett slags juridiskt uttryckssätt, vilket han tycktes anse ungefär vara detsamma som att göra upp sina affärer.
»Sir! — ty jag kan icke skriva: min bäste Copperfield.
Det torde vara nödigt att underrätta er om att undertecknad är krossad. Ni torde möjligen denna dag komma att märka hos honom några svaga flämtande försök att bespara er en för tidig kännedom av hans olyckliga ställning, men hoppet har sjunkit ned under horisonten, och undertecknad är krossad.
Närvarande meddelande är nedskrivet i personlig närvaro (jag kan icke kalla det sällskap) av en individ i ett tillstånd nära gränsande till rus, som är anställd hos en penningmäklare. Denne individ är i laglig besittning av undertecknads bostad på grund av utslag i anledning av ogulden hyra. Hans inventarielista omfattar icke blott lösören och effekter av alla slag, tillhörande undertecknad såsom den där pr år förhyrt ifrågavarande lägen- het, utan även alla dem som tillhöra mr Thomas Traddles, hyresgäst, medlem av Inner Temples hedervärda samfund.[1]
- ↑ En läroanstalt för blivande jurister.
