― 334 ―
samma ögonblick lagade sig till att ställa sig på ett ben, såsom ett lämpligt sätt att uttrycka sin förtjusning.
»Ni är en märkvärdig man, Dick!» sade min tant med ett uttryck av obetingat gillande, »och ge er aldrig ut för någonting annat, ty jag vet det bättre.»
Med dessa ord ryckte min tant honom i armen och nickade, och så smögo vi oss alla tre ut ur rummet och avlägsnade oss.
»Det där var i alla händelser en lagom duvning åt vår militäriska vän», sade min tant på hemvägen. »Jag skulle sova bättre på detta, även om det inte vore någonting annat att vara glad över.»
»Jag fruktar att hon blev alldeles överväldigad», sade mr Dick medlidsamt.
»Vad för slag! Har ni någonsin sett en krokodil överväldigad?» frågade min tant.
»Jag tror inte att jag någonsin sett en krokodil», genmälde mr Dick i mild ton.
»Ingenting skulle ha råkat i olag, om inte det där gamla kräket hade varit», sade min tant med starkt eftertryck. »Det vore högst önskvärt, om vissa mödrar ville låta sina döttrar sköta sig själva efter deras bröllop. De tyckas tro, att den enda vedergällning, som kan givas dem för att de fött en olycklig flickunge till världen — alldeles som om hon bett eller önskat att komma till världen! — vore full frihet att pina och plåga henne ut därifrån igen. Men vad tänker du på, Trot?»
Jag tänkte på allt som hade blivit sagt. Mina tankar dröjde ännu vid några av de uttryck som hade fällts. »Ingen skiljaktighet mellan äkta makar kan jämföras med bristande överensstämmelse i tankar och syften.» »Mitt ouppfostrade hjärtas missledande röst» »Min kärlek var grundad på en klippa.» — Men vi voro nu hemma; de nedtrampade löven lågo under våra fötter och höstvinden blåste.
