Sida:David Copperfield del II 1923.djvu/577

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

― 573 ―

dörren och draga för de här gardinerna, som hon själv sytt — var skulle vi väl då kunna ha det trevligare? När det är vackert väder och vi gå ut och promenera litet på aftonen, äro gatorna rika på njutningar för oss. Vi titta in genom juvelerarnas lysande butiksfönster, och jag visar Sofi vilken av ormarna med diamantögon, som ligga sammanrullade på de vita sidendynorna, jag skulle ge henne, om jag hade råd, och Sofi visar mig vilket av gulduren med cylindergång och rubiner och allt det där, som hon skulle ge mig, om hon hade råd, och så leta vi ut de skedar och gafflar, fiskspadar och smörknivar och sockertänger, vi skulle föredraga, om vi hade råd, och så gå vi bort så glada som om vi verkligen hade köpt dem! Och när vi vandra omkring på torgen eller på de stora gatorna och se ett hus, som är att hyra, titta vi stundom upp mot det och fråga varandra, om det skulle duga, ifall jag bleve domare. Och så avdela vi det, det rummet åt oss och de rummen åt flickorna och så vidare, till dess vi till vår belåtenhet kommit överens om att det skulle duga eller inte, allt efter omständigheterna. Stundom gå vi för halva priset upp på galleriet på teatern[1] — av vilken, enligt min tanke, blotta lukten är billig i förhållande till priset — och där njuta vi riktigt av stycket, av vilket Sofi tror vartenda ord, och jag med. På hemvägen köpa vi kanske någonting gott hos pastejbagaren eller en hummer hos fiskmånglaren och taga den hem med oss och hålla en lysande supé och tala om det vi ha sett. Och det, förstår du, Copperfield, skulle vi inte kunna göra, om jag vore lordkansler!»

»Vad du än vore, kära Traddles», tänkte jag, »skulle du alltid göra något vackert och gott! Apropå», sade jag högt, »du ritar väl nu aldrig mera några benrangel?»

»Uppriktigt sagt», svarade Traddles leende och rodnande, »kan jag inte så alldeles neka till det, ty då jag häromdagen satt på en av de bakre bänkraderna i Kings Bench med en penna i handen, kom lusten på mig att

  1. Biljetterna till de engelska teatrarna säljas för halva priset då en del av pjäsen är spelad.