Sida:David Copperfield del I 1923.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

― 6 ―

tidningarna till salu för det billiga priset av tre hundra kronor. Huruvida sjöfarande personer vid den tiden hade ont om penningar, eller om de hade ont om tro och föredrogo korkgördel, vet jag icke; men vad jag vet, är, att icke mer än ett enda anbud gjordes, och detta av en lagkarl, som skötte diskonteringsaffärer, vilken bjöd trettiofem riksdaler kontant och det övriga i sherry, men vägrade att för ett högre pris betrygga sig mot faran att drunkna.[1] Annonsen togs därför tillbaka med total förlust ― ty vad sherry angår, så var min stackars hulda mors egen sherry just då till salu ― och tio år efteråt slogs segerhuvan bort på en raffel nere i vår trakt, som spelades av femtio personer mot två kronor kastet, med villkor att den vinnande skulle bjuda för en femma. Jag var själv närvarande och kommer ihåg att jag kände mig högst obehagligt stämd och förbryllad över att en del av mig själv slumpades bort på ett sådant sätt. Segerhuvan vanns, efter vad jag påminner mig, av en gammal fru med en sykorg, som högst motvilligt tog upp de betingade fem kronorna i bara slantar, i vilka det likväl fattades tjugufem öre ― vilket det fordrades en oändlig tid och ett stort slöseri av räkneskicklighet att söka bevisa henne, utan att all denna möda ändå ledde till något resultat. Det är ett faktum, vilket länge skall minnas där i trakten, att hon aldrig drunknade, utan dog triumferande i sin säng vid nittiotvå års ålder. Jag har hört sägas, att det ända till sista ögonblicket utgjorde hennes största stolthet, att hon aldrig i sitt liv hade varit på vattnet, undantagandes på en bro, och att hon vid sitt te (vilket hon var särdeles kär uti) aldrig underlät att yttra sin harm över ogudaktigheten hos sjöfolk och andra, som voro nog förmätna att söka »slingra sig» fram i världen. Det tjänade ingenting till att föreställa henne, att vissa små trevligheter, te kanske inberäknat, härrörde från denna

  1. För att förstå denna anspelning, bör man veta, att enligt folktron i England ägandet av den hinna, som kallas segerhuva, skyddar för faran att drunkna.