— 237 —
Om icke den fridfulla bild hade varit, som jag hade skapat mig — bilden av min mor, i sin ungdom och skönhet sittande gråtande vid elden, och av min tant, som veknade vid hennes åsyn, tror jag knappast att jag skulle haft mod att fortsätta min vandring till nästa dag, men denna bild gick hela tiden framför mig och jag följde efter.
Denna söndag gick jag nära sex mil på den jämna vägen, likväl icke med lätthet, eftersom jag icke var van vid detta slags ansträngning. Jag ser mig själv vid aftonens inbrott gå över bron vid Rochester, trött och öm i fötterna och ätande på det bröd jag hade köpt mig till kvällsvard. Ett par små hus, utanför vilka hängde en skylt med påskrift: »Rum för resande», frestade mig, men jag var rädd för att giva ut de få pence jag hade, och ännu räddare för den elaka uppsynen hos de landstrykare jag hade mött eller hunnit upp. Jag sökte därför icke något annat skydd än himmelen, och sedan jag hade släpat mig in i Chatam, vilket, så som det tog sig ut denna afton, står för mig som en blott och bar dröm av krita, vindbroar och avmastade skepp i en gyttjig flod och försedda med tak som Noaks ark, kröp jag slutligen upp på ett slags gräsbevuxet batteri, som höjde sig över en smal gata, där en skyltvakt gick fram och tillbaka. Här lade jag mig ned, nära en kanon, och glad över sällskapet med skyltvaktens steg, ehuru han icke visste mera om att jag befann mig ovanför honom, än gossarna i Salem House hade vetat att jag låg vid muren, sov jag gott ända till morgonen.
På morgonen kände jag mig mycket styv i lederna och öm i fötterna samt alldeles yr i huvudet av trumvirvlar och marscherande soldater, som tycktes innesluta mig på alla håll, då jag gick nedför den långa och smala gatan. Som jag märkte att jag endast skulle kunna gå ett mycket kort vägstycke denna dag, så framt jag ville behålla några krafter till att komma till målet för min resa, beslöt jag att göra försäljningen av min jacka till dagens egentliga sysselsättning. Följaktligen tog jag av mig jackan för att lära mig undvara den, tog