— 278 —
att det nu var ett stort avstånd mellan mig och det gamla livet i Blunderstone, vilket tycktes ligga i ett dimmigt, omätligt fjärran, och att ett förhänge för alltid hade fallit för mitt liv hos Murdstone och Grindbys. Ingen har sedan dess lyft detta förhänge. Jag har till och med i denna berättelse endast dragit upp det för ett ögonblick med en motvillig hand för att sedan med glädje låta det falla igen. Minnet av detta liv är så fullt av smärta och själskval för mig och så blottat på allt hopp, att jag icke ens har mod att undersöka huru länge jag hade varit dömd att föra det. Om det var ett år eller kortare eller längre, vet jag icke. Jag vet endast, att det en gång var till och därefter upphörde, och att jag har beskrivit det och nu lämnar det för att icke mera tala därom.
