gudar äro. Frukten alltså icke för dem.
15 Såsom ett kärl som en människa brukar bliver odugligt, när det går sönder, 16 så är det ju ock med deras avgudar. Där de stå uppställda i templen, äro deras ögon fulla av dammet som röres upp av de inträdandes steg. 17 Och såsom man spärrar igen alla utgångar för någon som har förbrutit sig mot en konung, då ju en sådan har förverkat sitt liv, så stänga prästerna till avgudarnas hus med dörrar, riglar och bommar, för att de icke skola stjälas bort av rövare. 18 De tända lampor åt dem, till och med flera än åt sig själva; och dock kunna avgudarna icke se en enda av dem. 19 Det är med dem såsom med bjälkarna som sitta i tempelbyggnaden. Det säges att de uppfrätas i sitt inre; och maskarna ur jorden äta upp både dem och deras kläder, utan att de förnimma det. 20 De äro svärtade i sina ansikten av röken i tempelbyggnaden. 21 Flädermöss, svalor och andra fåglar komma flygande och slå ned på deras kroppar och huvuden; ja, till och med kattor komma och sätta sig där. 22 Härav kunnen I förstå att de inga gudar äro. Frukten alltså icke för dem.
23 De äro visserligen överdragna med guld för att se sköna ut; men om man icke gnider av rostfläckarna, så blänka de alls icke. De hade ju ej heller, medan de blevo gjutna, någon förnimmelse därav. 24 De hava blivit köpta till vad pris som helst, dessa som dock icke hava någon livsande i sig. 25 Eftersom de icke hava några fötter, måste man bära dem på axlarna; och så lägga de sin ömklighet i dagen för människorna. Och jämväl de som göra tjänst inför dem måste skämmas. 26 Ty avgudarna kunna icke resa upp sig av sig själva, om de skulle falla till marken, och de kunna icke röra sig av sig själva, om man en gång har ställt dem upprätt, ej heller kunna de räta upp sig, om de komma i lutande ställning; nej, såsom för de döda får man sätta fram sina offergåvor för dem. 27 Och det som offras åt dem avyttra deras präster och använda till sin egen nytta. Likaledes taga ock deras hustrur av offerköttet och salta in, men de dela icke med sig åt den fattige eller behövande. 28 Kvinnor som hava sin månadsrening och barnaföderskor få vidröra deras offer. Då I alltså härav kunnen förstå att de inga gudar äro, så mån I icke frukta för dem.
29 Ja, varför skulle de kallas gudar? Kvinnor sätta ju fram mat åt dessa avgudar av silver och guld och trä. 30 Och i deras tempel sitta prästerna med sönderrivna kläder och med avrakat hår och skägg och blottade huvuden 31 och tjuta och ropa inför sina avgudar, såsom somliga göra vid dödsmåltider. 32 Prästerna taga sig stycken av avgudarnas kläder och bekläda sina hustrur och barn därmed. 33 Vare sig man låter dem få röna något ont eller något gott, äro de ur stånd att vedergälla det. De kunna varken tillsätta eller avsätta en konung. 34 Lika litet kunna de förläna gods eller
