så länge han levde, skulle söka bereda honom ofärd. 72 Och han utlämnade åt honom de fångar som han tidigare hade tagit i Judeen. Sedan vände han om och drog till sitt land igen och kom aldrig vidare inom Judeens gränser.
73 Så fick nu svärdet vila i Israel. Och Jonatan bosatte sig i Makmas. Sedan begynte Jonatan att uppträda såsom folkets styresman, och han utrotade de ogudaktiga ur Israel.
1.1Mack. 7:8f., 43f. /5.1Mack. 7:40. 9.1Mack. 3:17. /19. 1 Mack. 2:70. 13:25. /21.2Sam. 1:19. /22.1Kon. 11:41. /31.1Mack. 2:2f. /54.Esr.5:1f. 6:14. Hagg. 1:71. Sak. 4:8f.
10 KAPITLET.
1 År 160 drog Alexander Epifanes, Antiokus’ son, ditupp och intog Ptolemais, och invånarna mottogo honom hos sig, och han uppträdde såsom konung där. 2 När konung Demetrius fick höra detta, samlade han en mycket stor här och drog ut för att möta honom i öppen strid. 3 Och till Jonatan sände Demetrius ett brev med fridsam hälsning, i avsikt att bevisa honom stor heder. 4 Ty han tänkte: »Vi vilja skynda oss att i förväg ingå fredlig överenskommelse med dem, innan han ingår en sådan med Alexander mot oss. 5 Ty han kommer icke att förgäta allt det onda som vi hava gjort honom och hans bröder och hans folk.» 6 Och han gav Jonatan myndighet till att samla krigsfolk och företaga rustningar och till att vara hans bundsförvant, och lovade att han skulle åt honom utlämna dem som befunno sig på borgen såsom gisslan.
7 Jonatan begav sig då till Jerusalem och läste upp brevet inför hela folket och inför besättningen på borgen. 8 Dessa blevo storligen förfärade, när de fingo höra att konungen hade givit honom myndighet till att samla krigsfolk. 9 Och besättningen på borgen utlämnade till Jonatan dem som befunno sig där såsom gisslan, och han överlämnade dem åt deras föräldrar.
10 Jonatan bosatte sig nu i Jerusalem och begynte att uppbygga och återställa staden. 11 Och han befallde dem som utförde arbetena att bygga stadsmurarna och befästningarna vid Sions berg, runt omkring, av huggen sten och därmed förstärka platsen; och de gjorde så. 12 De utlänningar som bodde i de fästningar som Backides hade låtit förstärka togo nu till flykten; 13 var och en lämnade den plats där han befann sig och begav sig därifrån hem till sitt land. 14 Allenast i Betsura stannåde några kvar av dem som hade övergivit lagen och stadgarna; denna plats tjänade dem nämligen såsom tillflyktsort.
15 När konung Alexander fick höra talas om alla de löften som Demetrius i sitt brev hade givit Jonatan, och när man för honom berättade om de strider
