Hoppa till innehållet

Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/191

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Mackabéerbokenl Mack. 10:49.
187

fastställda festdagar, och tre dagar före och tre dagar efter högtiderna, alla dessa dagar skola för alla judar som bo i hela mitt rike vara fria ifrån indrivning av skatter och avgifter, 35 och ingen skall under dem hava rättighet att kräva någon av dem eller falla någon besvärlig för en rättssak, vilken det vara må.

36 Vidare må vid pass trettio tusen judar uppföras bland konungens krigsmän; och underhåll skall givas åt dem, i likhet med vad som tillkommer konungens alla övriga krigsmän. 37 En del av dem skall inläggas i konungens största fästningar, och några av dem skola sättas på förtroendeposter i riket. Och deras befälhavare och hövitsmän skola uttagas bland dem själva. Och de skola få vandra efter sin egen lag, såsom konungen har förordnat angående dem som bo i Judeen. 38 Och de tre områden som hava blivit lagda till Judeen från Samarien, de skola tilläggas Judeen på så sätt att de skola anses stå under en och samme styresman och icke lyda under någon annan myndighet än översteprästens.

39 Ptolemais med tillhörande område giver jag såsom gåva åt helgedomen i Jerusalem, för att de kostnader som äro förbundna med tjänsten i helgedomen skola betalas därifrån. 40 Och för egen del giver jag årligen femton tusen siklar silver av konungens inkomster, vilka skola utgå från lämpliga orter. 41 Och allt som ännu återstår att betala, vad mina ämbetsmän ännu icke hava avlämnat, såsom skedde under tidigare år, allt detta skola de härefter lämna för tjänstgöringen i Guds hus. 42 Och vidare: de fem tusen siklar silver som man har plägat upptaga av templets medel, av de årligen inflytande inkomsterna, också dessa penningar efterskänkas, eftersom de tillkomma prästerna, som göra tjänst där. 43 Och envar som flyr till helgedomen i Jerusalem med hela dess område, därför att han står i skuld till konungen, eller därför att han har ådragit sig skuld på något annat sätt, envar sådan skall, med allt vad han äger i mitt rike, vara befriad från straff. 44 Och kostnaderna för att återställa och förnya helgedomens byggnader skola betalas av konungens inkomster. 45 Likaså skola kostnaderna för att återställa Jerusalems murar och befästa det runt omkring betalas av konungens inkomster; detsamma skall gälla i fråga om kostnaderna för att återställa fästningsmurarna på andra orter i Judeen.»

46 När Jonatan och folket hörde dessa löften läsas upp, satte de ingen tro till dem och antogo dem icke; ty de tänkte på det myckna onda som konungen hade gjort i Israel och på det svåra betryck som han hade dragit över dem. 47 De föredrogo i stället Alexander, därför att denne var den förste som hade sänt dem fridsam hälsning, och de förblevo hela tiden hans bundsförvanter.

48 Men konung Alexander samlade en stor här och lägrade sig mitt emot Demetrius. 49 Och de båda konungarna drabbade samman, och Demetrius’ här flydde.