Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/193

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
Mackabéerboken1 Mack. 10:86.
189

om till Antiokia. 69 Och Demetrius lät Apollonius, ståthållaren i Celesyrien, behålla sitt ämbete, och denne samlade en stor här och lägrade sig i Jamnia. Därifrån sände han bud till översteprästen Jonatan och lät säga: 70 »Du är den ende som uppreser sig mot oss, och jag har blivit till åtlöje och smälek för din skull. Varför förhäver du dig mot oss däruppe bland bergen? 71 Om du litar på ditt krigsfolk, välan, kom då hitned till oss på slätten, och låt oss här mäta oss med varandra; du må veta att jag har städernas krigsmakt på min sida. 72 Du kan ju fråga och göra dig underrättad om vem jag är, och vilka de andra äro, som bistå oss; man skall då svara att I icke skolen kunna behålla fältet mot oss, ty två gånger hava dina fäder blivit slagna på flykten i sitt eget land. 73 Mycket mindre skall du nu kunna hålla stånd mot ryttarna och mot så mycket fotfolk på slätten, där det icke finnes ett enda klippblock eller en enda sten eller alls någon möjlighet till att komma undan.»

74 När Jonatan hörde denna Apollonius’ hälsning, blev han uppbragt i sitt sinne. Och han utvalde tio tusen man och drog ut ur Jerusalem; och hans broder Simon förenade sig med honom för att bistå honom. 75 Och han lägrade sig framför Joppe; men invånarna i staden stängde portarna för honom, ty Apollonius hade en besättning där. Då angrep han staden. 76 Och invånarna blevo förskräckta och öppnade portarna, och så fick Jonatan Joppe i sitt våld.

77 Men när Apollonius fick höra detta, lät han tre tusen ryttare och en myckenhet fotfolk göra sig redo och drog så fram mot Asotus, som om han ville taga vägen därigenom. Samtidigt ryckte han ock fram på slätten; han hade nämligen ryttare i mängd, och dessa litade han på. Men Jonatan följde efter, 78 bakom honom, åt Asotus till, och härarna drabbade samman med varandra. 79 Och Apollonius hade i hemlighet lämnat ett tusen ryttare kvar i deras rygg; 80 men Jonatan fick veta att man låg i bakhåll för honom. De omringade nu hans häravdelning och avsköto sina pilar mot folket, från bittida om morgonen ända till aftonen. 81 Men folket behöll sin ställning, såsom Jonatan hade befallt, så att fiendernas hästar blevo uttröttade. 82 Då ryckte Simon fram med sin skara och inlät sig i strid med det i slagordning uppställda fotfolket (ryttarna voro ju nämligen utmattade), och de blevo i grund slagna av honom och flydde. 83 Också ryttarna skingrade sig över slätten. Och de flydde till Asotus och begåvo sig in i Bet-Dagon, deras avgudahus, för att rädda sig där. 84 Men Jonatan brände upp Asotus och städerna där runt omkring och tog all egendom i dem såsom byte. Jämväl Dagons helgedom, tillika med dem som hade tagit sin tillflykt dit, brände han upp i eld. 85 Och de som föllo för svärd uppgingo, tillsammans med dem som innebrändes, till vid pass åtta tusen man. 86 Sedan bröt Jonatan upp därifrån och lägrade sig framför Askalon;