Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/229

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
Mackabéerboken2 Mack. 8:18.
225

5 Sedan Mackabeus så hade fått en här samlad, kunde hedningarna icke längre hålla stånd mot honom, eftersom Herrens vrede nu hade förbytts i misskund. 6 Han kom oförmodat tågande och brände städer och byar, och han satte sig i besittning av lämpliga platser och slog mycket stora fiendeskaror på flykten; 7 och för dylika anfall tog han vanligen nätterna till hjälp. Och ryktet om hans stora tapperhet spridde sig överallt.

8 När Filippus märkte att Judas på kort tid hade haft sådan framgång, och att han vann allt flera fördelar, skrev han till Ptolemeus, ståthållaren i Celesyrien och Fenicien, att denne skulle komma kunungens sak till hjälp. 9 Ptolemeus utsåg då strax Nikanor, Patroklus' son, en av konungens främsta vänner, och sände honom åstad, i spetsen för en här på icke mindre än tjugu tusen man, vilken var sammansatt av allahanda folkslag, på det att han skulle tillintetgöra hela det judiska folket. Och vid hans sida ställdes Gorgias, en härhövitsman, som var väl förfaren i krigiska värv.

10 Nikanor beslöt sig nu för att genom försäljning av de fångar som han hoppades att taga bland judarna skaffa konungen medel till hela den gärd på två tusen talenter, som denne hade att erlägga till romarna. 11 Han sände därför strax bud till städerna vid havskusten och inbjöd invånarna att köpa upp judiska trälar, under löfte om att lämna nittio stycken för en talent, allt detta utan att ana det straff som i en snar framtid väntade honom från den Allsmäktige.

12 När underrättelsen om att Nikanor var i antågande nådde Judas, meddelade han sitt folk att den fientliga hären befann sig i närheten. 13 Då smögo sig de som voro modstulna, eller som icke satte sin lit till Guds rättfärdighet så småningom bort och begåvo sig därifrån. 14 Men de övriga sålde allt vad de ännu hade kvar, och bådo tillika till Herren att han ville frälsa dem som den gudlöse Nikanor hade sålt, redan innan de hade drabbat samman, 15 och att han ville göra detta, om icke för deras skull, så dock för de förbunds skull som han hade ingått med deras fäder, och därför att de hade fått bliva uppkallade efter hans höga och härliga namn.

16 Mackabeus samlade nu sitt folk, som uppgick till sex tusen man, och förmanade dem att icke låta skrämma sig av fienderna eller frukta för den stora mängden av hedningar som tvärt emot all rätt kommo tågande mot dem, utan att i stället med ädelt mod gå till kampen. 17 Han förmanade dem att därvid ställa för sina ögon det våld som dessa brottsligt hade övat mot den heliga platsen, så ock den skymfliga och grymma behandling som de hade låtit staden undergå, och därtill huru deras fäderneärvda ordning hade blivit avskaffad. 18 »Ty», sade han, »de förlita sig på vapen och djärva dåd, men vi förlita oss på den allsmäktige Guden, som med en enda vink förmår slå ned icke allenast dem

15-212744. De apokryfiska böckerna.