förhänget åt sidan och gick in i sovgemaket och fann honom liggande utsträckt död på sängpallen;och hans huvud var borta. 16 Då uppgav han högljudda rop, under gråt och jämmer och veklagan, och rev sönder sina kläder. 17 Därefter begav han sig in i det tält där Judit hade sin bostad, och då han icke fann henne där, kom han utspringande till folket och skriade: 18 »De trälarna hava handlat förrädiskt; en ensam hebreisk kvinna har dragit smälek över konung Nebukadnessars hus, ty Holofernes ligger därinne på marken, utan huvud.» 19 När de assyriska krigshövitsmännen fingo höra detta, revo de sönder sina kläder, ty de blevo storligen förskräckta; och de begynte att överljutt skria och ropa mitt i lägret.
1.1Mack. 7:47. 2Mack. 15:35. /6. Judit 6:21. /10.5 Mos. 23:3. Est. 8:17. Jes. 14:1. /18.Judit 11:18f.
15 KAPITLET.
Assyriernas flykt och lägrets plundring. Judits belöning. Segertåget till Jerusalem.
1 När de som befunno sig i tälten hörde detta, blevo de bestörta över vad som hade skett, 2 och fruktan och bävan föll över dem; icke en enda man stannade längre kvar vid den andres sida, utan de störtade åstad, allasammans på en gång, och flydde längs alla vägar på slätten och i bergsbygden. 3 De som voro lägrade i bergsbygden runt omkring Betylua vände sig också om till flykt.
Men då störtade alla stridbara män bland israeliterna ut mot dem. 4 Och Osias sände bud om vad som hade hänt till Betomastaim och Bebai och Kobai och Kola och till Israels hela område, med befallning om att alla skulle störta ut mot fienderna och förgöra dem. 5 När Israels barn fingo höra detta, föllo de alla tillhopa över dem och höggo ned dem, under det de förföljde dem ända till Koba. Likaledes kom folk ifrån Jerusalem och ifrån hela bergsbygden, ty man hade givit dem underrättelse om vad som hade tilldragit sig i deras fienders läger. Och folket i Galaad och i Galileen angrepo dem från sidorna och anställde ett stort manfall, till dess de hade hunnit förbi Damaskus och dess område.
6 Men de av Betyluas invånare, som hade stannat hemma, överföllo det assyriska lägret och plundrade det och vunno stora rikedomar. 7 Och de israeliter som kommo tillbaka från slaktningen bemäktigade sig återstoden. Folket ifrån byarna och gårdarna i bergsbygden och på slättlandet togo också de rikt byte; ty sådant fanns i övermåttan stor myckenhet.
8 Översteprästen Joakim och israeliternas rådsherrar, vilka bodde i Jerusalem, kommo nu dit för att skåda de välgärningar som Herren hade bevisat Israel, och för att få se Judit och hälsa henne. 9 Och när de hade kommit in till henne, prisade de henne alla med en mun och sade till henne: »Du Jerusalems stolthet, du Israels stora heder, du stora berömmelse för vårt folk, 10 allt detta har du utfört med din
