falska arglistighet hava överlistat härskarnas uppriktiga välvilja. 7 Icke allenast av äldre historiska skildringar som hava blivit bevarade till eftervärlden, utan än mer genom att undersöka det som I haven omedelbart för ögonen kunnen I se vilka skändligheter som hava blivit förövade genom sådana ovärdiga maktinnehavares nedrighet. 8 Och för framtiden kunnen I lägga märke till huru vi skola söka skaffa lugn och frid i riket, alla dess invånare till fromma, 9 i det att vi, utan att akta på förtal, vilja noga skärskåda vad som kommer under våra ögon och därvid alltid tillämpa det allra fogligaste förfarande.
10 På detta sätt har nu macedoniern Haman, Hamadatus' son, som i verkligheten är av helt annat blod än perserna och alldeles främmande för vår milda sinnesart, gästvänligt mottagits av oss 11 och därefter fått del av den välvilja som vi hava mot alla folkslag, ända därhän att han får kallas vår fader och alltjämt bliver hyllad av alla såsom den andre i riket näst konungen på tronen. 12 Men han kunde icke bära sin upphöjelse, utan begynte fika efter att beröva oss makten, ja, till och med livet. 13 Han sökte nämligen att genom allahanda listiga ränker få såväl vår räddare och ständige välgörare Mardokeus som den oförvitliga Ester, vilken delar tronen med oss, jämte hela deras folk, utlämnade till undergång. 14 Genom sådana anslag trodde han nämligen att han skulle kunna ställa oss en- samma och så få herraväldet över perserna överflyttat på macedonierna. 15 Men vi för vår del finna att judarna, som av denne store usling hava blivit prisgivna till att utrotas, alls icke äro några ogärningsmän, utan att de leva efter de allra rättfärdigaste lagar 16 och äro barn till den allrahögste och allrastörste levande Guden, som genom sin ledning, oss såväl som förut våra fäder till fromma, bevarar riket i det bästa tillstånd.
17 I gören alltså väl, om I icke vidare rätten eder efter den av Haman, Hamadatus' son, utsända skrivelsen. 18 Just den man som har kommit allt detta åstad har nämligen, tillika med hela sitt hus, blivit korsfäst utanför Susas portar, i det att den Gud som råder över allting skyndsamt har låtit honom få sin välförtjänta dom. 19 Och på alla platser skolen I öppet låta anslå en avskrift av detta brev, med innehåll att man skall tillstädja judarna att följa sina egna seder, 20 och att man skall bistå dem i att försvara sig mot dem som angripa dem i nödens stund, och detta just på trettonde dagen i tolfte månaden, det är Adar. 21 Ty denna dag har den Gud som härskar över allting bestämt till en glädjedag för det utvalda folket, i stället för till en undergångens dag.
22 Och I själva mån nu bland edra minneshögtider utmärka en särskild dag till att firas med all möjlig festglädje, 23 på det att den, såväl nu som framdeles, må för oss och de välsinnade perserna bliva en högtidsdag till hågkomst av vår räddning, men
