ty det svaga bevisar sig duga till intet.
12 Låt oss lägga försåt för den rättfärdige, eftersom han är oss besvärlig
och sätter sig emot våra gärningar
och bannar oss för våra försyndelser mot lagen
och förevitar oss våra försyndelser mot god tukt.
13 Han utgiver sig för att äga kunskap om Gud,
och han kallar sig själv ett Herrens barn.
14 Han är likasom en anklagelse mot våra tankar,
han är oss motbjudande redan till att se på,
15 därför att hans leverne är så olikt andras
och hans stigar äro så främmande.
16 Såsom falskt mynt äro vi räknade af honom,
och han håller sig borta från våra vägar såsom från orenlighet.
De rättfärdigas ände prisar han salig
och skryter med att Gud är hans fader.
17 Låt oss då se om hans ord äro sanna,
och pröva hurudan utgången bliver för honom,
18 Ty om den rättfärdige är Guds son, skall ju Gud taga sig an honom
och frälsa honom ur hans motståndares hand.
19 Genom kvalfull misshandling vilja vi utforska honom,
för att så lära känna huru tålig han är
och pröva huru ståndaktig han är.
20 Till neslig död vilja vi döma honom;
Gud skall ju se till honom, efter vad han själv har sagt.»
21 Så tänka de, men de fara vilse,
ty deras ondska har förblindat dem;
22 de känna icke Guds hemligheter
och hoppas icke på någon fromhetens lön
och tro icke på någon äreskänk för obefläckade själar.
23 Gud skapade ju människan till oförgänglighet
och gjorde henne till en avbild av sitt eget väsen.
24 Men genom djävulens avund kom döden in i världen,
och de som höra honom till, få erfara den.
1.Ps. 49:8f. Pred. 2:23. 3:22. Syr. 40:1. /4.Job 7:9. Pred. 1:11. 2:16. 9:5. Jak. 4:14. /5.1Krön. 29:15. Job 8:9. 14:2,10. Vish. 5:9. Syr. 38:21f. 7.Pred. 9:7. Jes. 56:12./9.Pred. 5:17. 9:9. /12.Ps. 37:32. /18. Ps.22:9. Matt. 27:43. /20.Jak. 5:6. /23.1Mos. 1:27. 5:1. Syr. 17:3. /24.1Mos. 3:1f.
3 KAPITLET.
1 Men de rättfärdigas själar äro i Guds hand,
och ingen plåga kan nå dem.
2 Väl synas de i de dåraktigas ögon vara döda,
och såsom ofärd räknas deras hädanfärd,
3 och deras bortgång från oss såsom undergång;
men de äro i frid.
4 Ty om de än, efter vad människor mena, bliva straffade,
så är dock deras hopp fyllt av odödlighet,
5 och sedan de hava agats något litet, få de röna mycken godhet;
