Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Vish. 15:7.Visheten
44

7 Krukmakaren till exempel knådar mödosamt den mjuka jorden och formar var särskild sak till vår tjänst. Men det är av samma ler som han utformar både de kärl som tjäna rena syften och dem som tjäna till motsatsen, alla på samma vis; och vilkendera användningen vart och ett skall få, det bestämmer han som arbetar med leret. 8 Och så formar han med illa använd möda av samma ler en vanmäktig gud, han som själv icke långt förut föddes av jord och inom kort, när den själ som han har fått till låns utkräves av honom, vänder åter till jorden, varav han är tagen. 9 Men därom bekymrar han sig icke, att han snart skall skiljas hädan, eller att hans liv är så kortvarigt; utan han tager upp tävlan med guldsmeder och silverarbetare och söker efterhärma koppargjutare och sätter en ära i att forma oäkta bilder. 10 Aska är hans hjärta, och hans hopp mindre värt än mull, och hans liv värdelösare än lera. 11 Ty han känner icke den som har danat honom själv och ingjutit i honom en verksam själ och inblåst i honom en levande ande, 12 utan han räknar vår levnad för en lek och vårt liv för en inbringande marknad; »ty» — så säger han — »man bör skaffa sig vinst av vad det vara må, jämväl av det som är dåligt». 13 Han vet ju själv bättre än någon annan att han begår synd, när han av samma lerämne tillverkar sköra kärl och gudabilder.

14 Men övermåttan dåraktiga och ömkligare i förstånd än späda barn äro de alla, ditt folks fiender, de som hava förtryckt det. 15 Ty de gå så långt att de räkna alla avgudabilder hos hednafolken för gudar, dessa som varken hava ögon som de kunna se med, eller näsa för att andas genom, eller öron till att höra med, eller fingrar på händerna till att känna sig för med, och vilkas fötter icke duga till att gå på. 16 Ty det är en människa som har gjort dem, och en som har fått sin ande till låns, som har format dem. Och ingen människa förmår ens att forma en gud som vore lik henne själv. 17 Nej, såsom hon själv är dödlig, så tillverkar hon med syndiga händer allenast ett dött ting. Hon är ju ock själv förmer än föremålen för sin dyrkan, eftersom hon själv är levande, medan dessa aldrig hava varit det.

18 Därtill dyrka de ock de värsta odjur; ty om dessa djur jämföras med andra, äro de värre än dessa i fråga om oförnuftighet. 19 Och icke äro de heller, bredvid andra djur, så sköna att man kan få lust till dem. Nej, de hava gått miste både om berömmelse och om välsignelse från Gud.

1.2Mos. 34:6f. 4Mos. 14:18. /3.Joh. 17:3. /4.Judit8:18. /7.Jer. 18:4. Rom. 9:21. /8.1Mos. 3:19. Job 10:9. Pred. 12:7. Bar. 6:45 f. Luk. 12:20. /9. Jak. 4:13f. /11.1Mos. 2:7. /15.5Mos. 4:28. Ps. 115:5f. 135:15f. Vish. 13:10. Bar. 6:25. /16.Bar. 6:46. /18. Vish. 12:24. /19. 1Mos. 3:14.

16 KAPITLET.

Fortsättning av den kap. 11 begynta jämförelsen mellan egyptiernas och israeliternas olika lotter: Skadedjuren och vaktlarna, haglet och mannat.

1 Fördenskull blevo ock dessa i människor straffade efter