Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Vish. 19:11.Tobit
50

för att alstra fyrfotadjur, frambragte mygg, och huru floden, i stället för fisk, gav ifrån sig en stor hop paddor. 11 Sedan fingo de också se fåglar alstras på ett nytt sätt, när de, drivna av sin lystnad, bådo om läcker kost. 12 Ty till deras hugnad uppstego åt dem vaktlar från havet.

13 Men straffdomarna kommo över syndarna, sedan de dock på förhand hade fått mottaga förebud genom våldsamma ljungeldar; ja, rättvist fingo de lida för sina onda gärningar. De hade ju ock visat ett bittrare hat mot främlingar än andra hade gjort. 14 Andra kunde väl vägra att taga emot obekanta som kommo till dem; dessa däremot gjorde främlingar som hade bevisat dem godhet till trälar. 15 Men därutöver gjorde de något som skall ådraga dem ytterligare hemsökelser medan nämligen de andra strax mottogo de främmande männen fientligt, 16 togo dessa först emot främlingarna med festligheter, men plågade dem sedan genom tunga arbeten, fastän de ju redan hade fått medborgarrätt hos dem. 17 Men så blevo dessa ock slagna med blindhet, likasom de andra utanför den rättfärdiges dörr, när de, höljda av ett gapande mörker, var för sig sökte efter ingången till hans hus.

18Ty såsom på ett stränginstrument tonernas taktart växlar, medan de själva alltid förbliva sig lika till sitt ljud, på samma sätt kunna ock elementen ändra sitt inbördes förhållande. Och detta kan man tydligt finna, om man betraktar det som då skedde. 19 Ty lantdjur förvandlades till vattendjur, och djur som plägade simma gingo i stället på land. 20 Elden fick i vattnet ökad kraft, och vattnet glömde sin kraft till att släcka eld. 21 Å andra sidan förtärde lågorna icke köttet på ömtåliga djur, när dessa rörde sig däri, och den gudomliga födan smälte icke trots sin lättsmälta, isartade natur.

22Ja, på allt sätt, o Herre, har du upphöjt och förhärligat ditt folk och har icke försmått det, utan alltid och allestädes har du stått det bi.

2.2Mos. 12:33. /3.2Mos. 14:5f. /7. 2Mos. 13:21. 14:19f. /9.2Mos. 15:1f. Jes. 63:13f. /10.2Mos. 8:6,17. /11. 2Mos. 16:12f. Ps. 78:27. Vish. 16:2. 13.Ps. 77:17f. /14.1Mos. 19:4f. /16. 1Mos. 45:17f. 47:5f. 2Mos. 1:11f.17.1Mos. 19:11f. 2Mos. 10:21f. 20.Vish. 16:17f., 22f.


TOBIT

1 KAPITLET.

Tobits släkt och hans fromhet. Hans levnadsöden i landsflykten på Enemessars (Salmanassars) och Sennakerims (Sanheribs) tid.

1Detta är berättelsen om Tobit, son till Tobiel, son till Hananiel, son till Aduel, son till Gabael, av Asiels släkt, av Neftalims stam. 2 Denne blev i den assyriske konungen Enemessars tid bortförd såsom fånge ifrån Tisbe, som ligger söder om Kydios i Neftalim, i Galileen, ovanför Aser.

3Jag, Tobit, vandrade på