Hoppa till innehållet

Sida:De gula husen 1922.djvu/152

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Och snart släcktes de gamla kristallkronornas ljus i den långa, låga salen, där kadriljens toner ännu lågo kvar i luften, och staden somnade in i vinternatten, drömmande om den sista assembléens minnen.