Den här sidan har korrekturlästs
rolig passage han hade i tankarna, ensam vandrade av över den lilla knarrande träbron till sina tvenne möblerade rum hos Angélique Motander följdes han med ögonen endast av konstapeln J. P. Skärblom, som hängde i hörnet och drumlade till sin vanliga kvällshonnör och så möjligen av katten, som filosofiskt vandrade fram längs takåsen på madam Månssons hus — i maskopi, som det tycktes, med månen.
