Hoppa till innehållet

Sida:De gula husen 1922.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

DEN POETISKE STÄRBHUSNOTARIEN

Till laget i schaggsoffan hörde också ibland som särskilt adjungerad ledamot en liten satt och välmående man, som om förmiddagarna satt inklämd bakom de gröna rutorna 1 ett litet rum på nedra botten i stadens rådhus. Det var den poetiske stärbhusnotarien, vars borgerliga och ogenerade musa brukade animera kräftkalasen och punschdrickningen, alltid gärna hörd och uppskattad, och hans egen lilla knubbiga, purpurvioletta näsa, med sitt fint ådrade nät angav också tydligt nog att Bachus även kunde glädja sig åt hans dyrkan.

Det gamla rådhuset, där han hade sin ämbetslokal, låg naturligtvis vid torget även det och det hade ett högt mansard-