Störst är lyckan ännu ej njuten,
fagrast blomman ej ännu bruten,
men i knopp, lik en gåta, sluten.
I dess tydning en sommar bor,»
läste han, medan det stockade sig i halsen, och han blåste pipröken i stora bolmande moln för att dölja sin rörelse. Men det skulle aldrig fallit honom in, att Gustava skulle njuta dikten på samma sätt som han. Visst fann hon det vackert och visst njöt hon det på sitt sätt, men hennes värld var dock en annan, den gick i mera reala och handgripliga omgivningar, där hon gjorde honom stor nytta och hennes sympati för det lästa trodde han endast bero på hennes dyrkan av honom själv. Där låg så många mil mellan dessa människor, som dagligen år efter år rörde sig vid varandras sida — förtroende fanns nog på sitt sätt och all möjlig hänsyn och vänskap, men där var dock ett svalg mellan dem. Hon dyrkade och såg upp till honom som till ett högre väsen, och han
