härmed gjorde honom, vartill sällade sig andra små vänligheter hon sedan åratal på vissa kvällar ägnat honom, då livet tycktes honom för ensamt och kärlekslöst. Han delade nu också i ungefär rättvisa delar de medel han månatligen lyfte mellan henne och hennes blommor, kläder och handskar. Och som sedan endast Stadskällaren återstod av allt det som i tillvaron syntes honom äga något intresse, och överskottet fullkomligt räckte till de summor, den dagliga utfordringen krävde, föreföll honom allt så väl inrättat och anordnat som gärna tänkas kunde.
Som Vackre Urban alltså av omständigheterna kommit att tillbringa större delen av sin levnad på Stadskällaren, var det så helt naturligt att han måste sammanträffa med stambordet vid schaggsoffan, men på grund av någon av de oskrivna och osynliga, men icke desto mindre fullt verkliga och obönhörliga lagar, som reglera samlivet människor emellan, admitterades han aldrig i assessorns krets. Det var endast