effekter. Konungen tillade på egen hand åtskilligt, för att göra utförandet lämpligt för en karusell; äfven hjältar från Norge framställdes. Den förtrollade skådeplatsen och hjältespelen utfördes i Drottningholms park, där löfsalarne föreställde den förtrollade skogen, ett tillhåll för gastar och trollkarlar, vaktade af odjur och drakar. Det hela upplystes af fyrverkeripjäser. Man hade äfven utjämnat och beredt en arena, lämplig till rännarebana, rikt utpyntad och omgifven af tribuner för åskådarne, samt en loge för drottningen med uppvaktning.»
För öfriga detaljer i anordningarna samt tornérspelets förlopp m. m. hänvisas intresserade till hertiginnan Charlottes eller Fersens utförliga skildringar. Här må blott påpekas, att dekorationerna, utförda af den nyligen från Rom inkallade fransmannen Desprez, voro både vackra och praktfulla, att dräkterna voro dyrbara och lysande, att kungen själf var med bland de uppträdande, nämligen som »Syphax, konung öfver Steniga Arabien», att hans skyddsféer, »Phenicia och Brienne», voro grefvinnorna Höpken och Löwenhielm, att såväl hertigarne som prinsessan Sophia Albertina märktes bland deltagarna, hvilka i öfrigt utgjordes af medlemmar af hofvet och den högsta societeten.
Jämte de vackra grefvinnorna tyckes den nye franske ambassadören, markis Du Pons' dotter, markisinnan Du Bois de la Motte, hvilken uppträdde som den i det sarazenska partiet bekanta sköldmön Clorinda, ha ådragit sig särskild uppmärksamhet — men knappast genom någon anmärkningsvärdare skönhet utan på grund af sin ovanliga längd. Denna, liksom hennes volym äfven i öfrigt, måtte också ha varit häpnads-
