Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/218

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

lopp naturligtvis förändrade hus i kvarteret Skrafvelberget Större, vid hörnet af Nybrogatan och Riddaregatan eller den forna Sperlingens backe samt i nyare tid med adressnummer 9 vid förstnämnda gata,

Detta hus, som med sitt brutna tegeltak och sin höga gafvel åt Riddaregatan var ett af de prydligaste på Ladugårdslandet och, som framdeles skall visas, ända till dess det nedrefs tid efter annan ägdes och beboddes af många framstående och märkliga personer, innehades af Mårten Kammeckers ättlingar till år 1784, då det inköptes af Elis Schröderheim. Redan som ungkarl hade denne där haft sin bostad, och det var hit, till sitt utvidgade och upputsade hem, som han den 26 november 1776 efter vigselakten och bröllopsfesten hos svärföräldrarna förde sin unga, af skönhet och intelligens strålande maka. Det nygifta paret, helt visst ett af de intressantaste i Gustaf III:s Stockholm, disponerade enligt mantalslangden för 1780 och väl äfven åren förut, för hvilka uppgifter dock saknas, den af åtta rum och kök bestående våningen en trappa upp, och möjligen var det i samband med sitt giftermål, men troligare sedan han blifvit ägare af huset, som Schröderheim skänkte de förnämsta rummen i lägenheten den vackra gustavianska inredning och utsmyckning, hvaraf rester ännu funnos kvar, då fastigheten fick skatta åt förgängelsen. Enligt nyssnämnda mantalslängd hade tre af rummen under Schröderheims tid sidentapeter och i fem rum funnos sidenmöbler, och häremot svarade i ett par af gemaken eleganta, väggfasta trymåer samt utmärkt vackra skulpterade dörröfverstycken, enligt uppgift af Sergel.

I huset bodde vid början af 1780-talets ingång