Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

lämnat följande anteckning[1], för den 5 sept. 1779: »Vid couren blef presenterad kammarherren, baron Emanuel De Geer, nygift med grefvinnan Charlotte Fersen, syster till grefvinnorna Höpken och Löwenhielm. Så mycket hennes systrar älskade hofvet, så mycket älskar denna en mindre bullersam societet och torde vara så mycket mera aktning värd.» — Yngsta systern, Eva Helena, äktade redan vid femton års ålder öfversten, frih. Eric Göran Adelsvärd och fick sitt hem på det präktiga och natursköna Adelsnäs i södra Östergötland. Äfven hon tycks hufvudsakligen ha ägnat sig åt sina plikter som maka och moder och afled år 1807.

Samtiden hade sålunda föga anledning att sysselsätta sig med de nyss nämnda fröknarna Fersen, och äfven eftervärlden har respekterat den privatlifvets helgd, hvarmed de uppenbarligen älskade att omgifva sig, hvilket dock icke utesluter, att äfven om dem intressanta och kanske pikanta meddelanden kunna anträffas i familje- och släktarkivens brefsamlingar och dagböcker.

Hur olika däremot ställer sig icke systrarna Ullas och Augustas lif! Allt ifrån den stund, då de ännu helt unga, eller vid 16 till 17 års ålder, men utan tvifvel mycket tidigt utvecklade och i besittning af den åtminstone mondäna bildning, som konvenans och tidsanda fordrade, trädde ut i den stockholmska sällskapsvärlden, tillhörde de offentligheten, ja man kan med fog säga, att de voro nästan historiska personligheter, af stort intresse för förståelsen af och kännedomen om gustavianskt kultur- och sedelif. Efter-

  1. Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof; I, s. 315.