Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

som 1793 blef gift med dåvarande kaptenen, sedermera generallöjtnanten, grefve Gustaf Fredrik Mörner af Morlanda men afled redan år 1801. Hennes äldste son var den mångomtalade och framstående tecknaren och genremålaren Hjalmar Mörner, hvars rika konstnärliga begåfning och glada lifsåskådning väl voro arf från mormodern,


⁎              ⁎


År 1780 träffas alltså Ulla Fersen som änka boende på Stockholms slott, antagligen i samma lägenhet, som hon bebott allt sedan hon blef statsfru. Hon hade hos sig de två kvarlefvande barnen, och tjänstepersonalen utgjordes af kammarjungfrun Greta Elisabeth Odell, kammarpigan Lovisa, lakejen J. F. Gradman, tvätterskan Maria och barnpigan Catarina. Huru många rum hon disponerade och hvar de voro belägna, har varit omöjligt att vinna någon exakt föreställning om, men då hon liksom de öfriga statsfruarna emellanåt å konungens och drottningens vägnar gaf supéer, vid hvilka ända till trettio å fyrtio personer kunde vara tillstädes, hade hon säkerligen utom säng- och barnkammare samt domestikrum äfven salong och matsal. Förmodligen voro dessa belägna i slottets entresolvåning, kanske i södra Logårdsflygeln, som länge var upptagen af bostäder åt vid hofvet uppvaktande damer och kavaljerer, men att utrymmet ej var vidare rikligt tilltaget, får man en målande föreställning om genom en anteckning af Johan Gabriel Oxenstierna. Denne,