D'Artagnan såg på Athos för att få veta, om han skulle svara den närgångne, som kom och blandade sig i samtalet.
»Nå, d'Artagnan», sade Athos, »hör du inte, att herr de Busigny gör dig den äran att tilltala dig? Tala om vad som hänt i natt, eftersom herrarna här önska veta det.»
»Togo ni inte en bastion?» frågade en schweizare, som drack rom ur ett dricksglas.
»Jo, min herre», svarade d'Artagnan bugande sig, »vi hade den äran; vi hade till och med, som ni kanske redan hört, under ett av hörnen inpraktiserat ett krutfat, som när det exploderade gjorde en synnerligen vacker bresch, för att nu inte tala om att bastionen, som inte var byggd i går, även för övrigt fick sig en svår knäck.»
»Och vad var det för en bastion?» frågade en dragon, som på sabelspetsen bar en gås fram till spisen för att steka den.
»Bastionen Saint-Gervais», svarade d'Artagnan, »bakom vilken rochellarna oroade våra arbetare.»
»Och där gick hett till?»
»Ja, vi förlorade fem man och rochellarna åtta eller tio.»
»Balzampleu!» utbrast schweizaren, som trots det tyska språkets beundransvärda förråd av svordomar hade tagit sig för att svära även på franska.
Men det är väl troligt», sade lätta kavalleristen, »att man nu på morgonen skickar ut pioniärer för att sätta bastionen i stånd igen.»
»Ja, det är nog troligt», sade d'Artagnan.
»Mina herrar», ropade Athos, »jag vill föreslå er ett vad.»
»Ja wohl, ett vad!» sade schweizaren.
»Vad då för vad?» frågade lätta kavalleristen.
»Vänta litet», sade dragonen, i det han lade sin sabel som ett stekspett över de två stora järngallren, som uppburo elden i spisen, »det vill jag vara med om! Fördömda värd, tag hit en stekpanna genast, så att jag inte går miste om en enda droppe av den här vördnadsvärda fågelns fett!»
»Han hava rätt», sade schweizaren, »den gåsflott vara micke gott mit sylt.»
»Så där ja!» sade dragonen. »Låt oss nu höra vadet, herr Athos.»
»Ja, vadet!» instämde lätta kavalleristen.
»Jo, herr de Busigny, jag håller vad med er», sade Athos, »att mina tre kamrater, Porthos, Aramis, d'Artagnan, och jag, skola gå och äta frukost i bastionen Saint-Gervais och hålla oss kvar där en timme, med klockan i handen, vad än fienden må göra för att få oss därifrån.»
