Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

108

skall blifwa stark. När hon är simmig gjord med brynt smör och mjöl, 1 par Citronskifwor och såcker, samt kokat en stund för sig sjelf, lägges den styckade kalkonsteken deri, skakas öfwer elden, och när hon tagit detta åt sig, är hon färdig at serveras då hon kan ätas med samma smak som nystekt. Så snart hon får stå och koka i saucen, är den goda smaken borta. Så är det med all slags kött, som förut warit stekt eller koktadt.

At göra god stek af en gammal Kalkon.

När han på åfwannämnde sätt är renad och legat sin tid i det heta wattnet, lägges han et par dagar i swag ölätticka, sedan han först är kringklappad med en klubba, dock utan att skada skinnet. Därifrån lägges han i kallt watten et par timmar, sedan omwältras i en duk at watnet torkas ut. Innan han lägges i ättikan, borthugges wingar, hals och dylikt, hwaraf kokas en dylik bouillon. När kalkon är torr ifrån wätska, lägges han up på et torrt bräde, och med uddhwass knif lossas skinnet ifrån köttet, sedan det först är upskuret ifrån kräfwan öfwer bröstet nedåt; det lägges då ned åt hwar sin sida på bägge sidor om bröstet, til wingen och låret men ej längre. N.B. låren böra då förut med en steknål wara nedtryckta åt ryggen, och wingarna aldeles afhuggne. Köttet plåckas då af bröstet, och hackas fint, tillika