mjöl gropen, så länge något är igen; om litet watten följer med skadar det icke, allenast degen blandas och arbetas så, at smöret delar sig til hela degen. Ju bättre och längre han arbetast, desto segare och förmånligare blir han. Af sådana degar kan göras hwad slags zirater af foglar, kransar med mer, som man behagar sätta utanpå pastejen, och bestryka med ägg om de skola hafwa anseende.
N:o 3. Et annat slag til fina Pastejer.
Til en mark godt hwetemjöl tages en half mark smör, hwarur saltet är twättadt, och sedan det är wäl inarbetadt med mjölet, göres en grop i degenm, hwari slås tre ägg som arbetas in i degen, under påstänkning af kallt watten, litet i sänder til des han blir lagom hård, hwarefter han arbetas til des han blir helt seg. Nyttjas sedan til små pastejer af fina Ragouts, kycklingar, kramsfoglar med mera. Behagas at bruka honom til små tårtor, former med fyllning och dylikt, tages stålqwarns mjöl dertil. Han har den egenskapen at han icke är så hårdsmält som annan smördeg.
N:o 4. Smördeg som ej skadas af sommarwärma.
Denna handteras som den ofwanstående, allenast med den skilnaden, at fem ägg wispas
