stor panna med täppt låck, och de spritade ärterne dertil, ställes på sakta eld at småkoka under ofta omskakningen, samt efterses om saften är inkokad, så at smöret börjar klarna; då slås et par skedbled watten dertil, men annars ej annat än en bit smör, som är litet inarbetad med mjöl, en nypa salt och et skedblad stött såcker; det påminnes at en liten knippa persilja lägges ofwanpå, då ärterna ställas på elden, som tages bort när de serveras. Efter detta lagnings sätt ätas de i sin rätta smak.
At stufwa Spenat.
Wäl rensad och twättas lägges han i upkokadt saltadt watten at förwällas; om spenaten är späd, bör det ej wara mycket watten, ej eller bör han koka länge dermed, om han skall bibehålla sin smak. När han är upsilad, kramad och swal, hackas han litet öfwer med knifwen, lägges i en panna med et stycke godt smör, at på sakta eld fräsa en stund, med et par njupor mjöl under flitig omrörning, at han icke bränns wid; om man har bouillon för handen, slås den til, hwarmed han fullkokar, afredes med en äggegula och några skedblad grädda, lagom salt och litet muskottblomma; men i brist af bouillon slås et qwarter grädda til honom. Den som behagar såcker, strör litet
