Torra Kirsbär.
Til fem fjerndels skålpund kirsbär, ifrån hwilka stjelkarne äro plåckade, kokas et skålpund såcker med en slef watten til lag; bären läggas deri, at så et par sjudningar, tagas sedan wäl up med en skumslef, at lagen rinner af, hwarpå lagen kokar för sig sjelf tils hälften är inkokad, då bären läggas deri, wäl inrörda, hwarmed de stå til andra dagen, framuti en afswalad ugn eller på en warm kakelugn. Andra dagen ställas de åter på elden, och aflyftas så snart man ser at de börja koka. Då slås de i et duschslag, som ställes öfwer en skål, och när lagen är wäl afrunnen, bredas bären ut på et tunnt carduspapper, öfwersiktas med stött såcker och ställes fram i en ugn at torka; när de äro skinande på ena sidan, wändas och såckras de på den andra, samt omröras då och då med en tunn knif, at de blifwa jämnt torra. Dessa hålla sig hela året och kunna ätas som torr confect, eller kokas up med kirsbärssaft, och nyttjas til en rätt med wispad grädda. Såckerlagen hwari de kokat, kan nyttjas til annan sylt af kirsbär och dylikt.
Hårdt Mos af Kirsbär.
Af de stora bruna bären plåckas stjelkarne, hwarpå de kramas sönder i en stengryta, som ställes på lagom eld under jämn rörning, til dess bären äro sönderkokade och stenarne
