kunde emottaga Soknens Flickor til underwisning i Baka, Brygga, Mälta, Twätta, Byka Garn, Bleka wäfwar med mera, jemte de slögder, som idkades innom arbetshuset. Och på det desse flickor ej skulle komma huset til last, kunde de hafwa sin lilla matsäck med sig, på sätt som andre Skolebarn.
Här kan det inkast möta: Hwarifrån skulle en så ständig bakning m. m, komma uti et så litet Arbetshus? — Frågan blir ej, huru ofta, utan at, när det sker, en flock af Socknens flickor tilsades Söndagen förut at infinna sig. — Äro Lärmästerinnorne sjelfwe kunnige och flickorne läraktige, står det intet länge på, innan de förstå konsten. Emedlertid sitter barndoms-kunskapen gärna qwar i minnet, och en tilkommande ärfarenhet, såsom hustrur eller tjenstehjon, gör dem til små fullkomligheter i sin wetenskep: och man skulle snart så märka, at det mäst gångbara discoursämnet ibland Fruar om odugliga och ensinte pigor snart skulle förbytas uti mera nyttiga samtal. — Om allenast några få Socknar fingo utwäg at göra början, torde den almänna nyttan snart muntra flere, — Och denna i mångas tycke onödiga grenen, inom kort tid bära en nyttig frukt för Riket.
Men hwad kan det båta, at någre hjertan brinna för fäderneslandets bästa? At en Sannings-Hjelte här och där höjer sin röst til dess nytta? — Han får snart en örfil af egennyttan, som hälst fiskar i grumligt watn.
Desse blad höra endast til lägsta hopen af Samfundets Qwinnor, til hwilka man nu wänder sig, med önskan, at de i någon del må komma dem til nytta!!
