Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/366

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

42

sköta dem med aktsamhet, så framt de skola göra skäl för wälfängnad. Bakugnen är en tjenlig stekare, allenast den nyttjas med förstånd och kundskap; den bör ingalunda wara för het, ty då brådbrännnes steken utanpå och blir rå inuti, ej heller för swal, ty då segnar och torkar hon innan hon blir stekt; dock bör han wara så warm at steken wid första insättningen bör öfwerklädas med et med smör wäl smordt papper, litet watten och salt slås i pannnan samt sönderdelade hwispqwistar eller skuren halm hwarpå steken lägqes, at hon ej kommer wid pannbottnen. Och då papperet börjar swartna, tages hon ut, saltas med litet fint salt, öfwerstänkes med litet hwetmjöl och begjutes med smält smör sedan hon är omwänd på andra sidan; då hon synes lagom brun på den, tages hon åter ut och wändes om på rätsidan, begjutes med smör, mjöl och salt, samt efterses noga at hon ej får för mycket; hwar gång man har henne utur ugnen, stickes hon i tjocka låret med en uddhwass knif, och då knifwen är het när man för honom til tungan, bör steken straxt tagas ut, och häldre hålla henne warm emellan er par fat in wid wärman än låta henne torka i ugnen, i fall hon ej får komma på bordet då hon är färdig. För at sista gången få wacker färg på henne lägges några torra stickor i ungsglug-

gen