Ragout af Oxkött, med brynta Rofwor.
Köttet hugges i lagoma stycken; bibringan är tjenligast til denna rätten. Kokhett watten slås på, hwarmed det står täckt en time; putsas nätt och lägges i en kastrull med et godt stycke smör och litet påströdt mjöl, at under täppl låck på sagta eld små-brynas, men skakas ofta om, at det icke brännes. Skulle saucen bli för korrt, kan hon ökas med cu liren slef bouillon om man har, annars watten. Imedlertid skäres goda rofwor uti skifwor, stekas gul bruna i smör och läggas til köttet, som då bör wara til hälften fullmört, tillika med et godt qwarter bouillon eller watten, som är upkokadt, dermed fullkokas det, men icke med stark eld, som altid blir et förbehåll, sä framt man ej wil med flit jaga musten up i skorstenen. Man bör icke röra med slefwen häri, utan allenast skaka, annars blir rätten lik en gröt och obehaglig at påse. Skulle rofworna bliswa förr möra än köttet, plockas de up med en gaffel och hållas warma tils det är färdigt, då de läggas warma öfwer på fatet; litet brynt mjöl, stött peppar, och salt om det behöfs, lägges til saucen, som slås öfwer altsammans på fatet. Den som behagar kan ock lägga helt fint hackad persilja på köttet samma gång som rofworna. Om icke bouillon är för hand, slår man lirer soya til wattnet, då det gör
