afwispas med tre äggegulor och tre skedblad söt grädda. Och det öfwer elden til dess det tjocknar, men icke längre; det wispas äfwen sedan det kommit af elden, til dess det afswalnat, annars skär det sig, och blir obehagligt både för smaken och utseendet. Saltet måste med tungan försökas på all mat, innan han anrättas.
Lambringa på annat satt.
När läggen är afhuggen, krossas bringan wackert, och lägges efter aftal i kokadt watten, (NB med en dubbel duk öfwerlagdt, som altid bör ske, för at bibehålla wärman sä mycket längre) sedan hon är kall och putsad, lägges hon i en castrull eller panna, den hon fyller jämnt up. Bouillon jämnt med köttet, en knippa af basilika, mejram, persilja , krossad ingefära och några hela pepparkorn slås til, hwarmed hon kokar lyckt på sakta eld, til dess hon är fullkokad : lagom salt får icke glömmas i kokningen. Derpå tages hon up och öfwertäckes wäl, spadet silas up, alt fettet skummas noga bort, och sedan det är återstaget i castrulln, lägges en bit smör til som är inarbetadt med mjöl, en hårdkokad äggegula fint hackad och et skedblad Kapris; när saucen då kokat tilhopa en stund, lägges köttsidan ned af bringan, och när hon är wäl genomhettad, serveras hon med saucen öfwer.
