Hoppa till innehållet

Sida:Den eldröda bokstaven 1944.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

den, dock var tillräcklig att skaffa föda åt henne och hennes lilla barn. Det var hennes skicklighet i handarbeten — då liksom nu nästan det enda, som stod en kvinna till buds. Hon bar på sitt bröst i den egendomligt broderade bokstaven ett prov på sin utsökta och fantasirika skicklighet, vilken konst damerna vid ett hov med glädje skulle ha tagit i anspråk för att lägga mänsklig uppfinningsrikedoms mera förandligade och rika prydnader till vävnadernas siden och guld.

Här i Boston, med den mörka enkelhet som utmärkte puritanernas sätt att klä sig, skulle det kanske bli mindre efterfrågan på de finare alstren av hennes konstfärdighet. Men tidens smak, som fordrade väl utarbetade saker av detta slag, sträckte dock i viss mån sitt inflytande även till dessa stränga nybyggare, som hade kastat bort så många moder, som kunde tyckas svårare att umbära. Offentliga ceremonier, sådana som prästvigningar, installationer av ämbetsmän och allt som kunde skänka majestät åt de former, under vilka en ny styrelse framträdde för folket, lät man med klok beräkning utmärkas av ett ståtligt och väl genomfört ceremoniel, en tung och gedigen ståt.

Breda krås, rikt utsirade uppslag och grant broderade handskar ansågos nödvändiga i det offentliga framträdandet för de män, som fattade maktens tyglar. Och de voro tillåtna även för enskilda, som utmärkte sig för rang eller rikedom, på samma gång som överflödsförordningarna förbjödo det plebejiska ståndet dessa och liknande extravaganser. Även vid begravningar — antingen för att pryda den döda kroppen eller för att genom en mängd symboliska anordningar av svart kläde och snövitt linne uttrycka de efterlevandes sorg — rådde stor efterfrågan på sådana arbeten som Hester Prynne kunde åstadkomma. Barnlinnen — ty på den tiden buro småbarnen praktkläder — erbjödo ännu en möjlighet till arbetsförtjänst.


42