Sida:Den gäckande nejlikan 1919.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
45

händelse av svårigheter … i händelse av förolämpningar … En ensam kvinna blir ofta utsatt för sådana till och med från så kallade gentlemän … och mitt eget lands officielle representant blir i sådana fall min naturlige beskyddare.

— Jag förstår.

— Vill ni ta emot honom?

— Ja, naturligtvis.

— Får jag då presentera honom för er, mylady?

— När vi vill.

— Nu, om det passar er.

— Nu?

— Ja. Här kommer han, till er tjänst.

Désirée Candeilles mandelformade ögon vändes mot en avlägsen del av tältet bakom lady Blakeney i riktning mot huvudingången. Det följde en kort tystnad på hennes ord. Så vände sig Marguerite långsamt om för att se vem den officielle representant för Frankrike var, vilken hon på den unga skådespelerskans begäran gått med på att mottaga i sitt hem.

I tältingången, inramad av de granna draperierna och med det inströmmande solskenet som en lysande bakgrund, stod en mörkklädd gestalt. Det var Chauvelin.




VI.
FÖREBUD.

Marguerite varken rörde sig eller yttrade ett ord. Hon kände två par ögon fästade på sig. Och med all den viljekraft, varav hon var mäktig, tvang hon blodet i sina ådror att ej lämna kinderna, tvang ögonlocken att ej med minsta tryckning förråda den isande rysningen av en olycksbådande, förfärande aning, som