Sida:Den nyare naturåskådningen.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
17

spridda knotorna såg den franske naturforskaren för sitt inre öga hela tertiärtidens rika djurlif sådant, som det lefde och rörde sig i det s. k. Pariserbäckenet på en tid, som ligger så långt tillbaka, att blott tanken kan nå den. Men äfven för Cuvier stod arten såsom något skarpt begränsadt.

Ungefär samtidigt med paleontologien började geologien att utveckla sig såsom vetenskap, och i verkligheten höra dessa tvenne discipliner oskiljaktigt samman. De fossilförande lagren blefvo nu öfverallt undersökta, och man begynte ordna och systematisera de rika fynden. Man fann snart bestämda perioder och grupper, oftast skarpt begränsade och hvar och en med sina olikartade lifsformer. Den geologiska kronologien blef ordnad sådan, som den ännu till sina väsentligaste grunddrag kvarstår. Det kan vara intressant att veta, att Chr. Boeck också utsträckte sina forskningar till detta område, i det att de första undersökningarna af äldre lifsformer i vårt lands fossilförande lager, trilobiter och graptoliter, tillskrifvas honom.

Embryologien började med v. Baers undersökningar och har sedermera väsentligen främjats af tyska forskare. J. F. Meckel påvisade, att de olika, medfödda missbildningar, som man förut ansett för under eller kuriositeter, måste uppfattas såsom hämmad utveckling. Efter hand fick man ett stort och rikt material, och allt

Den nyare naturåskådningen.2