Sida:Den nyare naturåskådningen.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

59

i vår tids antropologi, sådan som den framträder såväl på kongresserna som i litteraturen. Som ett slående bevis på hurudan uppfattningen nu är i Tyskland vill jag meddela några uttalanden i företalet till första delen af Ranckes nyss utkomna verk »Der Mensch». Författaren fäster uppmärksamheten därpå, att då hypoteser blott höra hemma i forskarens laboratorium, äro de i detta verk så mycket som möjligt uteslutna. Likaså har författaren i öfverensstämmelse med den hittills gällande traditionen i den tyska antropologien undgått hvarje öfvergrepp från naturvetenskapernas sida på politik, filosofi och religion. Ensamt vetenskapens värdighet förbjuder dessa ingrepp på främmande områden. Därtill kommer ytterligare en annan betraktelse. Man har bragt naturvetenskapens smidigt växlande hypotes till det innerligaste samband med de lika växlande filosofisk-politiska meningarna för dagen. På detta sätt måste naturligtvis hos den allmänhet, som icke står den exakta naturforskningen nära, den ödesdigra mening uppstå, att det gifves naturvetenskapliga dogmer, hvilka stå i den skarpaste motsättning till människoandens högsta ideal. Det skulle vara ett lönande arbete för våra bästa forskare, om det kunde lyckas dem att på antropologiens område sätta en gräns för dessa folkfördärfvande villfarelser (»volksverderbenden Irrthümer»).