Klockan slog nio. Natten var nära förestående. Ej ett ljud hördes i denna övergivna trakt, vars liv tycktes ha upphört samtidigt med dagens ljus. Maurice återvände, uppfylld av förtvivlan, då han helt plötsligt i slutet av en slingrande gränd urskilde ett ljus. Han vågade sig in i det mörka prånget utan att märka, att i samma ögonblick ett nyfiket huvud, som under den senaste kvartstimmen iakttagit honom från en träddunge, höjde sig och plötsligt försvann bakom muren. Strax efter det att detta huvud försvunnit, kommo tre män ut genom en liten port i samma mur, gingo in i gränden dit Maurice gått före dem, under det att en fjärde för säkerhetens skull låste porten till prånget. Vid slutet av denna gränd upptäckte Maurice en gård, men det var på andra sidan om denna gård, som ljuset brann. Han knackade på dörren till ett fattigt, ensamt stående hus, men vid första ljudet släcktes ljuset. Han fördubblade sina ansträngningar, men ingen svarade på hans rop.
Han förstod, att de voro beslutna att icke svara. Då insåg han, att det var ett gagnlöst förspillande av tiden, och gick tvärs över gården och tillbaka in i gränden. I samma ögonblick öppnades sakta dörren till huset, tre män kommo ut, och sedan bördes en vissling.
Maurice vände sig om och såg tre skuggor på kort avstånd. Sedan hans ögon blivit vana vid mörkret, urskilde han även tre glittrande svärd. Han skulle ha svängt sin påk, om icke gränden varit så trång att han stött den emot väggarna på ömse sidor. 1 samma ögonblick blev han bedövad av ett våldsamt slag bakifrån i huvudet. Detta var ett oförutsett anfall, som gjordes av de fyra män, vilka kommo genom dörren i muren. Sju män kastade sig samtidigt över Maurice, övermannade honom trots hans förtvivlade motstånd, lyckades binda hans händer och knyta en duk för hans ögon.
Maurice hade icke ens utstött ett skri. Styrka och verkligt mod lita på sig själva och blygas över att be om hjälp. För övrigt hade Maurice ofta hört, att ingen någonsin skulle komma till denna övergivna trakt.
Såsom vi redan omtalat, blev Maurice omkullkastad och bunden utan att ha uppgivit en klagan. Han hade förut beräknat vad som skulle följa — d. v. s. att eftersom de bundo för hans ögon, ämnade de icke döda honom med ens. Vid Maurices ålder är uppskov liktydigt med hopp. Han återvann sin sinnesnärvaro och lyssnade tåligt.
54
