266
som kransade höjden, föllo de på en så allvarlig, uppmärksam och djupt intresserad hop, att hennes morgonglans sannolikt aldrig förr hade belyst en, som mera utmärkt sig i dessa avseenden, Deras antal översteg något ett tusen själar.
Det tillkom endast de äldsta och erfarnaste bland männen att för folket framlägga ämnet för överläggningen. Ända till dess någon av dem hade funnit för gott att bringa saken å bane, skulle inga vapenbragder, ingen medfödd begåvning, intet anseende som talare ha rättfärdigat minsta uppträdande på förhand. Vid närvarande tillfälle sågos de äldre krigarna, vilkas förmånsrätt det var att tala, sitta tysta, till utseendet överväldigade av frågans stora vikt. Dröjsmålet hade redan varat vida längre än det vanliga betänksamma uppehåll, som alltid föregår en överläggning, men intet tecken av förvåning eller otålighet undslapp ens den yngsta pojke. Då och då hände dock, att ett öga lyftes från marken, på vilken de flesta höllo sina blickar riktade, och svävade bort mot en särskild hydda, som likväl på intet sätt utmärkte sig framför de kringstående utom genom den synnerliga omsorg, som hade ägnats åt dess skyddande mot väder och vind.
Slutligen hördes ett sakta sorl, som så gärna uppstår bland en människohop, och hela folket reste sig upp liksom på en gemensam ingivelse, då dörren till den ifrågavarande hyddan öppnades och från den kommo ut tre män, som långsamt närmade sig mötesplatsen. Alla tre voro av en ålder till och med överstigande den, som de äldsta bland mötesdeltagarna hade nått, men en av dem, som gick i mitten och stödde sig på sina kamrater, räknade ett antal år, som det sällan är människosläktet förunnat att hinna. Hans gestalt, som en gång hade varit reslig och rak som en ceder, böjde sig nu under tyngden av mer än ett århundrade. Indianens lätta spänstiga, gång var försvunnen, och i stället stapplade han långsamt fram tum för tum. Hans mörka, rynkiga ansikte stack på ett egendomligt, vilt sätt av mot de långa, vita lockarna, som föllo ned på hans axlar så yvigt, att hela mansåldrar sannolikt hade förflutit, sedan de senast klipptes.
Denna patriark — ty så kunde han väl kallas både på
