Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

111


min gissning besannad, och varseblef utomdess flere spillror, efter vårt fartyg, som af den sista orkanen blifvit kastade i land. Jag vände mina blinkar på skelettet efter det fordna fartyget och tyckte det höja sig mer än vanligt öfver vattnet.

Nu undersökte jag fatet och fann, att det innehöll krut, som likväl blifvit till den grad skadadt af vattnet, att det utgjorde endast en stenhård massa. Icke desto mindre rullade jag det tills vidare uppåt stranden och begaf mig derefter så nära som möjligt intill vraket, för att taga det i närmare skärskådande.

Det hade betydligt förändrat sin ställning, ty fören, som förut legat nersjunken i sanden, hade höjt sig åtminstone sex fot öfver vattnet, hvaremot aktern, som ännu höll ihop sista gången jag var om bord, nu blifvit krossad och bortförd af vågorne.

Bakom vraket hade hopat sig en så oerhörd mängd af sand, att, då jag förr måste simma till fartyget, kunde jag nu gå torrskodd ända fram till detsamma.




16.
Drömmen.

Jag öfverraskades i början häraf, men gissade snart, att jordbäfningen vore orsaken härtill; och som fartyget härigenom splittrats än mera, anlände dagligen flera föremål, som blifvit vågornas rof, men af vinden efterhand fördes i land. Detta gaf mig emellertid anledning, att